torsdag 21 mars 2013

där du kommer ifrån I



Vi sitter på exakt samma tågresa som vi gjorde för två år sedan. Men allt är annorlunda nu.
Jag vrider på axlarna och knäpper med tummarna. Han skrattar, lägger handen på min hand. Han säger åt mig att inte vara nervös. Det kommer gå jättebra, dom kommer älska dig.
Jag vet.
Jag vet att det kommer gå bra. Jag har lätt för att prata med vuxna människor. Vuxna föräldrarmänniskor, vuxna chefmänniskor, mormor&morfarvuxnamänniskor.
Jag klarar alltid av dom bra.
Men det här är viktigt och stort för mig. Det är en första gång. Och då vrider jag på axlarna och knäpper med tummarna.
Killar har presenterat mig för sina föräldrar förut. Skakat hand i ett kök, pratat om jobbtitlar och framtidsdrömmar utan någon större tyngd. Mest för artighetens skull.
Men Gav's föräldrar har hört mitt namn i över ett år utan att veta vem jag är. Dom vet bara att jag är en flicka, en flicka deras son håller om om nätterna, någon han pratar med och delar tankar och känslor med.
" Det här är det första minnet jag har av dig" säger han i stolen bredvid.
" Du på andra sidan tågbordet, med ditt knä mot mitt. Sovande och invirad i en halsduk så att bara näsan stack fram. Kommer du ihåg det?" 
Jag nickar. Det är mitt första minne av honom också. Tågresan hem från Glasgow för två år sedan.
" You had a big lovebite on your neck. Do you remember that? " säger jag och flinar. " You didn't get from me "
Han var med någon annan då. Och jag blev nervös runt hans sällskap utan att förstå varför. Jag sa inte ett ord till honom under min korta visit i Edinburgh. Och där på den där tågresan satt jag och tänkte att denna pojke, pojken med sitt knä mot mitt, som gör mig så hiskeligt nervös kommer jag nog aldrig få se igen.
Han vilar blicken i min och säger att det är lustigt. Att det är som att han sitter med en annan människa. " Jag trodde du skulle bli svår att lista ut. Men allt känns självklart med dig. "
Och nu sitter vi här hand i hand, knä mot knä på väg till hans föräldrar som jag aldrig har träffat förut för att dricka kvälls te och spendera helgen tillsammans.
Och jag vrider på axlarna och knäpper med tummarna. Han lägger sin hand på min och alla lovebites är mina nu.
In the long run.


7 kommentarer: