söndag 26 december 2010

Om kärlek



" Under vänstra skulderbladet har han fyra födelsemärken, formade i korpens stjärnbild. Under hans vänstra skulderblad finns en av de 48 konstellationerna som listades av astronomen Klaudios Ptolemaios. Det är mitt favorit ställe att kyssa. Att vila läpparna mot och känna hur hans hy blir knottrig och ojämn. Längst hans handled kan man se hans blodådror. Vi brukar säga att det är en karta över alla Sveriges bilvägar. Och alla prickarna är prickar över städer. En gång ringade han in med en bläckpenna vart hans farmor bor. Han har en djup halsgrop. Han berättade att, om han skulle skaffa en kattunge någon gång, så skulle han låta den lapa mjölk från halsgropen. Det skulle bli en lagom mängd mjölk till katten. Dom får ont i magen av för mycket. Hade han hört. "

Fina Anna har knådat ihop en bok om kärlek. En lite bok som passar perfekt i bakfickan, fylld med vackra, hjärtskärande och magiska små historier om kärlek.
Där kan du läsa min novell och 19 andra pojkars och flickors fina historier.
Så om du gillar att läsa om fräkniga axlar och pojkluggar framför kastanjeögon, om allt det där pirrande och brännande innaför bröstet så kan du beställa boken här! Och vill du läsa mer om projektet kan du kika in på Annas blogg!

Puss på er!

torsdag 23 december 2010

rökta ciggaretter&tomma shotglas




Jag tog på mig tunna strumpbyxor och korta klänningar. Målade läpparna i starka färger och ögonen svarta. Ville att folk skulle titta. Gärna pojkar.
Drack ur för stora ölglas. Bartendern frågade om jag verkligen klarade av en till och svarade " Yeah baby " när jag nickade nöjt åt honom.
Vinglade ut på gator, vinglade ner i källarvåningar med jazzband, vinglade upp igen. Vinglade in på technoklubbar och ut igen.
Killen som höll sina armar runt om mig sist jag var där, satt uppe på stenmuren med handen under min haka och undrade varför det aldrig blev våran tur. Jag hade inget svar. Höll andan och hoppades på att han inte skulle kyssa mig.
Han åkte hem till York dagen efter och lämnade mig förvirrad och lättad med ett tungt ölhuvud.
Saknade och saknade inte. Hann blinka och var hemma igen.
Nu luktar alla kläder som lägenheten jag bodde i, människorna jag träffade och som röken från jazzbaren.

söndag 12 december 2010

adjöken




Det blir så underligt ibland.
För en månad sedan grät jag över min ensamhet. Bakom tårar och suddiga ögon bokade jag en flygbiljett till Skottland. Bara några dagar efter träffar jag någon som håller min hand, sover vid min sida. Drar undan håret från ögonen. Pussar mig bak i nacken på morgonen. Tröstar och plåstrar om dom jobbiga såren.
Någon som har valt att stanna. Som har blivit kär.
" Jag känner det i hela kroppen." säger han
Så jag glömde bort den där flygbiljetten. Först igår slog det mig att jag ska resa bort imorgon.
Har panikfixat allt och har hunnit bli nervös inför flygningen.
Men fy 17 vad glad jag är!
Äntligen får jag träffa de människor jag saknat mest. Alla dom som berörde mig in på djupet sist jag var där. Imorgon åker jag dit och dansar, skrattar och pratar halvdålig engelska med dom som räddade mig förra vintern.
Mina modiga prinsar och prinsessor.

måndag 6 december 2010

Shit, my midnight surprise has found out all my lines

" Men säg vad det är då? "
" Men du måste lova att inte gå. Du måste stanna hela kvällen. Hela natten. Och nästa dag och dagen efter den. "

Jag berättade om ärr och brännsår. Om pistolskott som splittrar och lämnar efter sig trasiga hål. Och hur man blundar. Hårt hårt, så kanske dom försvinner. Knutna nävar och en bröstkorg som svullnar upp och darrar. Som trummar värre än djungeltrumman i Jumanji. Svarta tårar rinner längst med kinden, fingrar skakar och det är nästan helt svart framför ögonen med feberkänslan innanför pannbenet.
Han torkar kinden med tummen och stillar den darrande handen.
Han är så nära. Så fruktansvärt nära.

" Jag går ingenstans. "

söndag 28 november 2010

serendipitet

make a gif


Jag har börjat sova i hans gröna t-shirt.
När jag pussar honom på axeln när han sover, pussar han tillbaka i sömnen.
Han går ner i split på dansgolvet.
Han har fräknar över näsan året om.
Han äter alltid pannkakor till frukost.
Han kan inte pissa rakt.

onsdag 24 november 2010

tre diamanter

En unicornrobot med regnbågsman, dansande kattungar och dom bästa djungeldjuren jag vet!





torsdag 18 november 2010

åskmolnshuvuden och regnbågshjärtan




Det var längesedan jag hade någon som frågade frågor. Som undrade hur jag var som liten. Hur jag fått ärret på mitt vänstra knä. Vilken som är min favoritfärg, favorit plats. Mitt favorit ljud.
Han vill veta alla de där små sakerna.
Han presenterar mig för sina föräldrar och pratar ivrigt om mig med sina vänner.
Vi slutar aldrig att kyssas och håller varandra i handen.
För honom kan jag berätta alla hemligheter.
Alla små historier och viktiga händelser.
Det kittlas i bröstet när jag ser honom.
Killar i tårna när han kysser mig lätt på kinden.
Innanför bröstkorgen är det en regnskog med fågelkvitter men innanför pannbenet växer ett mörkt moln.
För det var ju så längesedan.
Så längesedan man berättade om de där hemligheterna och viktiga händelserna.
Så längesedan man lät någon krypa in under skinnet.
Som man stod naken.
Och nu står jag där. Och har ett grått moln, en klump av nervositet.
Hur gör man liksom?

måndag 15 november 2010

My sweet midnight surprise



Han presenterade mig för sin mamma redan första veckan vi träffades.
" Jag vet att det är snabbt, men fuck it! " viskade han och lekte med mina fingrar bakom ryggen.
Det känns som att hoppa från en klippkant, men den här gången har jag fallskärm.

måndag 8 november 2010

my little tornado



Kära hjärta, jag har träffat en pojke.
Förbered dig för storm!

tisdag 2 november 2010

Ab imo péctore



I farfars fingrar finns avtryck från målarpenslar. Det ser man tydligt när han vänder blad i tidningen. Han lyssnar på jazz i P2, som alltid efter middagen.
" Har du kommit på vad du vill bli när du är stor? " frågar han.
Jag skakar på huvudet.
" Bra, det är inget bråttom. "
Jag ler. Jag ler alltid åt farfar.
Hemma hos honom finns allt. Penslar och målarfärg, romaner och gamla dagböcker, plast, stål,trä.
Skulpturer och tavlor, gamla fotografier på farfar i London, Paris och New York.
Foton på honom och farmor med pappa i knät. Foton på mig och mina syskon. Han har jazzskivor och kassettband med Vivaldi. Vita spetsgardiner och guldramar med speglar.
Hemma hos farfar med honom på andra sidan köksbordet, med hans målarfingrar,jazzen och hans ord om att jag kan bli vad jag vill och vara den jag vill är det bästa stället på jorden.

måndag 25 oktober 2010

I'll never die of a broken heart.





-What are you doing?

- Summoning up a true love spell called Amas Veritas. " He can flip pancakes in the air. He'll be marvelously kind. And his favorite shape will be a star. And he'll have one green eye and one blue."

- Thought you never wanted to fall in love.

-That's the point. The guy I dreamed of doesn't exist. And if he doesn't exist, I'll never die of a broken heart.

Jag var tio år och tyckte det var en bra idé. Jag ville inte heller få ett brustet hjärta och tvingas sticka en nål genom en duva för att bli frisk igen. Så jag skrev ner formeln på ett skrynkligt bit papper med darrig handstil.
Pappret åkte in i någon damsugare en vecka senare och sen var det glömt.

tisdag 19 oktober 2010

En pappersfågel i bröstet säger att kyssarnas tid inte är kommen.

gif animator

gif animator

Tuggar tuggummi.
Trummar med fingrarna mot bordskanten.
Biter på underläppen.
Vad säger din pappersfågel?

måndag 11 oktober 2010

love letter II

Jag tänkte bara berätta att jeansjackan jag fick ärva
fortfarande luktar som dig när det regnar på den.

Att jag ibland snirklar upp låset till grannens pool.
Att jag har tagit dit andra killar,
men att jag fortfarande hade det roligast med dig.

Att jag fortfarande skrattar åt din spårvagnshistoria när det hänger
grå moln över hustaken.

Att jag ibland blir arg när du inte svarar på alla mina ord och
tanke-explotioner.


Att jag ibland lägger fällben innanför pannbenet när jag tänker på dig.

Att det fortfarande knyter sig i magen.
i fingertopparna.
i hjärtat.

Att jag fortfarande saknar dig.

ibland.

fredag 1 oktober 2010

Jag vet inte


Hösten gör sig fin. Jag tycker om den.
Den är solig och luktar våta löv.
Jag spenderar dagarna ihopkurad i bibliotekssoffan tillsammans med E.E Cummings och poeter från New York.
Med folksagor om prinsar och prinsessor, guldlandskap och kristallslott.
Jag promenerar tidiga mornar med en stickad halsduk runt halsen.
Om man är uppe riktigt tidigt luktar hela Majorna kanelbulle.
Jag längtar efter sjöar frusna till is och röda nästippar.
Men sen påminns man.
Man påminns om problem man trodde var glömda.
Om oro som man trodde runnit av en.
Låste in mig i sovrummet.
Låg under täcket och kramade om lakanet i handen och grät.
Det är inte höstens fel. Eller att det börjar bli kallare och mörkare. Eller att träden blir nakna igen.
Pappa strök handen över pannan och sa att allt kommer lösa sig.
Men jag vet inte.
Jag vet inte.

lördag 18 september 2010

En liten kärlekshistoria, men ack så stor


Samma år som pappa och A.K började gymnasiet flyttade det från Stockholm en flicka som heter Karin in i samma kvarter.
Pappa bodde i trappuppgång 1.
A.K i 110:an.
Karin mitt i mellan.
Dom umgicks nästan varje dag. Hand i hand ner för Johanneberg.
Pappa till höger.
A.K till vänster.
Karin mitt i mellan.
En kväll gick pappa och Karin på hemmafest hos kusinen Tommy.
Drack flasköl, dansade och hånglade med varandra i en sliten gammal sammetssoffa i ett hörn i vardagsrummet.
Inte mer än så.
Dom nämnde aldrig det där. Inte till A.K.

En månad senare blev Karin och A.K tillsammans.
Ren, oskyldig tonårskärlek.
Jag kan- inte andas- utan dig.
Släpper aldrig varandras händer.
Berättar alla hemligheter.
Kysser varje centimeter.
Ibland gjorde dom slut. Grät flera timmar i telefon. Svalde sin stolthet och sa förlåt.
Kysste saltkyssar och började om.
Sådan kärlek. Jack&Rose kärlek.

Efter gymnasieåren ville Karin tillbaka till Stockholm. A.K följde med.
Han skulle ju följa henne till världens ände.
Han flyttade in i ett konstnärskollektiv med tre andra killar.
Det blev grabbarna och Karin. Konst och hippietider.
Efter ett par år blev det problem med familjen hemma i Göteborg och A.K bestämde sig för att flytta hem igen.
Karin stannade kvar.
Ett långt farväl vid tåget med tårar och darrande fingrar.
Hon viskade löften, han begravde kinderna i den stickade halsduken som luktar som henne, böjde sig fram och kysste hennes panna hejdå.
Dom pratade i telefon så ofta dom kunde. Frågade varandra om de fortfarande var tillsammans. Ingen av dom hade något svar.
Sen blev telefonsamtalen mer sällan. Inte samma röster. Inte samma samtalsämnen.
A.K träffade en annan Karin. Dom gifte sig efter ett år.
Karin träffade med andra. Kulturnissar, lastbilschaufförer , musiker.
Till och med en politiker.

En eftermiddag flera år senare knackade det på dörren i Göteborg.
Karin såg ut som en bortlämnad valp.
A.K hade alltid varit hennes hem.
Alltid alltid.
Och hon hade alltid varit hans.
Alltid alltid.

Nu efter 41 år, efter hit och dit. Bergodalbanor och sockervadd. Salt och peppar.
Efter betongväggar och gröna kohagar. Stormar innanför tinningen sitter dom mitt i mot mig vid köksbordet hemma hos pappa.
Vi äter köttfärslimpa och dom tar varandra i hand.
" Jag har sålt min lägenhet. Vi flyttar ihop." säger Karin med stjärnor i ögonen.
Vi lägger ner besticken.
" Det är hemskt vad bråttom ni jämt ska ha." säger pappa och ler.

lördag 11 september 2010

discofeber


Ikväll ska jag snurra runt i min mormors gamla skor och hoppas på att falla i någon fin famn som tar emot mig.
Och hela världen ska lukta rosblad och liljekonvalj.

lördag 4 september 2010

sommarvisan





bilder: finaste sara och tumblr

Tunna klänningar och träskor. Cyklar på snirkliga grusvägar.
Blöta badkläder och sommarvindar.
Kommer du ihåg vad jag sa om dom?
Fingerspetsar längst med ryggen, bitmärken på låren.
Trädgårdsfester och Stora E. Mat och fina musiker.
Drycker som gör en snurrig och obalanserad.
Nätter ute på altanen med stjärnorna och sommarvärmen.
Såpbubblor och rökmaskiner. Dansfötter och danshjärtan.
Blomsterängar, fjärilar och svidande getingstick.
Nya andetag bak i nacken. Kyssar som gör ont.
Kyssar som exploderar varje liten cell
i min kropp.

tisdag 31 augusti 2010

tisdagskväll 21:36





Mina vänner dricker champagnedrinkar på Heaven 23.
Pappa ber om smakråd av kläder för en helkväll på Stadsteatern.
Jag stannar hemma med Orlando för den tycker jag är vackrast.

fredag 27 augusti 2010

kyssa om och om och om igen

jag gillar min kropp när den är
med din kropp. Den blir som ny igen.
Muskler bättre och nerver mer.
jag gillar din kropp. Jag gillar det den gör,
jag gillar alla hur. Jag gillar att röra
vid din ryggrad och dess ben, och den
skälvande-fast-mjuk het och som jag
ska kyssa om och om och om
igen, jag gillar att kyssa dig här och där,
jag gillar , att långsamt stryka, fjunen i
din elektriska päls, och vad-det-nu-är som
kommer över kött som delar sig....Och ögon

kärlekssmulor, och kanske att jag gillar hur det

pirrar när under mig du så helt ny


E. E. Cummings

måndag 23 augusti 2010

And it feels better than love.



Alla fick kärleksfeber och tog tåget till sina pojkar.
Jag stannade ensam kvar i hemstaden och fick discofeber.
Tog mig till ett dansgolv, hoppade jämfota och snurrade i piruetter tills allt svajade och blev suddigt.
Hittade en borttappad vän.
Han berättade varför han inte vågar kyssa flickan han tycker om, jag berättade roliga historier om gamla pojkvänner, fnissade och blåste tuggummibubblor .
Höll hans hand och vilade kinden mot hans axel.
Vi satt på stenmuren längst med kanalen tills solen gick upp och de första spårvagnarna började rulla igen.

söndag 15 augusti 2010

filmkyssar och trötta dansfötter


Vi sover i en trång hotellsäng med två ben för mycket.
Hånglar så tyst vi kan och jag fnissar med näsan in mot hans nacke.
" Hur låter mitt hjärta? "
Han lägger örat mot mitt vänstra bröst. Trummar i takt med fingertopparna mot mina revben.
" Undra om man somnar lättare till hjärtslag. " viskar jag.
Han kysser mig enda ner till midjan.

söndag 8 augusti 2010

My blood is warmer when you're here.




Solen speglar sig i dina ögon.
Du rynkar på näsan, kaffet jag hällt upp i den vita koppen är för svagt.
Jag rycker på axlarna och ler. Du ler tillbaka och skakar på huvudet.
Sträcker dig över bordet och jag får en lätt kyss på pannan.
Du kan kartlägga varje litet födelsemärke på min kropp.

söndag 25 juli 2010

vapendragaren


Ett två tre hoppa.
Ett två tre hoppa.
På tå som en ballerina.
Var fjärde gatuplatta är svart.
Vi håller varandra i fingertopparna.
Ibland skrattar hon och säger att vi har druckit för mycket vin.
Jag skakar på huvudet.
Vi dansar överallt utanför dansgolven.
Hon skulle aldrig låta mig förlora balansen.
Hon har lärt mig att gå med rak rygg och hålla huvudet högt.
Högre än alla andras.
Hon håller om mig. Viskar tätt intill örat.
"Vi ska ut på äventyr. Bättre än Peter Pans och Kapten Kroks."

torsdag 22 juli 2010

" min lilla globetrotter "

" Din mamma beskriver dig som äventyrslysten. "
Han tittar på mig och biter i ett äpple.

Jag tänker på en fågel, stor som en örn.
Med utvecklade vingar och fjädrar av silver som seglar ensam på en klarblå himmel.
Jag ler mot honom.

måndag 19 juli 2010

stockholm boogie





Jag har försökt få ner min Stockholm vistelse på papper men det går inget vidare bra.
Det var alldeles för bra för att kunna beskriva med ord.
Det var ett enormt lugn som la sig över mig när jag fick vara nära mina vänner igen.
Dom pussade mig på pannan och höll min hand.
Tvingade mig att hoppa från Västerbron i det alldeles för varma sommarvädret.
Tog mig med ut och dansa och drack vin högst upp på bergstoppar.
Blev förälskad i en av killarna i Late Of The Pier.
Vi låg hela natten i en säng under stjärnorna på altanen och pratade så nära örat det går.
Han bar alltid sjömanshatt och rullade egna cigaretter.
Han visste allt om nordisk mytologi och berättade fina historier om fruktbarhetsgudinnan Freja samtidigt som han lekte med mina fingrar och lät handen vila mot min höft.
Sen blev det dags att kyssa alla farväl och sätta sig på ett tåg hem med gråten i halsen av för mycket känslor på en och samma gång.

lördag 10 juli 2010

farewell

Nu är väskan packad. Jag åker till Stockholm och jag känner redan samma pirr i magen som när man går på cirkus!
Och så vill jag säga tack för alla era fina ord. Dom värmer från tårna upp till öronen. Varje gång.
Puss!

create avatar

torsdag 8 juli 2010

fågelbo



Jag tog mig ut på landet.
Cyklade på för stora cyklar och fick ont i rumpan. Svimmade nästan i jordgubbslandet efter för mycket sol och för lite vatten. Hängde upp blöta badkläder på tvättlinan och visslade i toner i den lilla träbåten vars motor puttrar som en köttgryta på spisen.

Fast på senaste har jag trasslat in mig i mitt egna fågelbo.
Jag har vävt ihop ett litet bo av tunna grenar, omvirat i snårig taggtråd.
Ett ställe där allt är ganska enkelt och näst intill bekymmersfritt.
Där jag är trygg och bekväm.
Fast där jag är trygg och bekväm blir jag tråkig.
Tråkig, enkel och bekymmerslös.
Det är nog snart dags för mig att packa en väska. Bekvämligheten spottar jag i ansiktet.

fredag 2 juli 2010

I miss strangers that I couldn't bring myself to talk to

Jag stod med hans armar runt min midja, hans läppar och andetagen mot halsen.
Kände andetagen mot örat när han bad mig att missa flygplanet och spendera natten med honom.
Vi känner knappt varandra.
Jag vet inte ens om han kommer ihåg mitt namn nu.
Och det är underligt hur mycket jag saknar honom. Hur jag legat sömnlös flera nätter för en främling.
Kanske är det äventyren, det oberäkneliga och platsen jag saknar egentligen.
Men det känns skönt att sakna någon. Någon som inte lämnat revor i hjärtat.

söndag 27 juni 2010

En Midsommarnattsdröm



Jag hamnade på precis samma ställe som förra året.
Men allt var så annorlunda.
Den okända pojken som jag bjöd på cigg förra året stod nu vid min sida och viskade hemligt kärlekstrassel i mitt öra.
Mina midsommarflickor hånglade med nya pojkvänner och den där förbjudna kyssen jag fick för ett år sedan kunde jag inte längre känna smaken av.
Den här gången hade mina vänner från skottlands resan kommit och överraskat mig.
Det firade vi med vin och snaps, lärde dom svenska sommarvisor och planerade nästa skottlands vistelse.
Jag dansade i cirklar så kjolen lyfte.
Spillde rödvin på mig själv och killen jag ville kyssa kysste alla utan mig.
Men jag var glad ändå.
Gick med trötta, berusade ben hem med solen som värmde mina kinder.
Fick ett efterlängtat telefonsamtal från Stockholm som värmde i hjärtat.
Satte mig ner på en sommaräng och pratade om alla möjliga viktiga och oviktiga saker.
När jag la på luren märket jag att klockan hunnit bli så pass mycket att mammor promenerade med barnvagnar och glasskiosken hade öppnat och hunnit få en kö av ivriga barn.