söndag 27 februari 2011

dream




Jag kan höra mig själv skrika i sömnen, känna hur jag sätter naglarna i låren och river upp huden.
Sådär när drömmar ligger alldeles ovanför verkligheten. Man är vaken men inte alls vaken.
Förstår du?
Och han väcker mig, stryker handen försiktigt över pannan och frågar om jag mår bra.
Jag kan inte minnas vad jag drömt, bara att det känns som verklighet och så otroligt nära.
Det svider på låren, halsen är hes och på pannan har det bildats små svettdroppar som han försiktigt torkar bort.
Har du med sådana drömmar ibland?
Som andas dig rakt ner i nacken.

tisdag 22 februari 2011

H2O-pony

- Gissa vad mitt favoritdjur i havet är!
- Blåval? Delfin? Sköldpadda?
- Nej.
- Haj? Manet? Kanske den där coola krabban du berättade om en gång?
Jag skakar på huvudet.
- Den finns uppe på land med, men i en annan form..typ.
- En sjöhäst!
- Vet du att sjöhästar hittar en partner och stannar med den resten av sina liv. Till och med efter den enas död så sörjer den andra resten av livet. Visste du det?
Han ler med glitter i ögat och ger mig en så lång kyss att vi nästan somnar i varandras munnar.
- Godnatt min lilla H2O-pony.

måndag 14 februari 2011

longing

I helgen drack jag flädersaft i köket och lekte med fingrarna över skuggorna som bildades från solljuset mellan persiennerna.
Jag dansade hela nätter på svettiga dansgolv tills klockan slog morgon och jag fick promenera hem i solens första timme.
Det kändes som sommar trots alla snödrivorna och kylan som bet mig i låren.
Det är det enda jag kan tänka på just nu.
Varma mornar med onyktra ben och huvuden. Ljudet av surrande vingar, skratt från fiskmåsarna och de små smällarna från fotbollar mot träplankor.
Tunna klänningar, korta kjolar och solbrända ben. Kliande myggbett, sand mellan tårna och smuts under naglarna. Skrubbsår och blåmärken. Rödbrända kinder och fräkniga näsor.
Lukten av nyklippt gräs, ljudet av havsvågor mot klippväggen och känslan av att varje liten varelse är vid liv.
Vad längtar vi mer till?

söndag 6 februari 2011

cherry blossom tree

Det gick på en full man på spårvagnen idag.
Han brukade rasta min grannes hund när jag var liten. Han är lång, över två meter.
Han brukade sträcka sig upp i körsbärsträdet och plocka de bär jag inte kunde nå åt mig.
Han hade alltid ett fotografi på sin dotter i bakfickan.
Hon hade sin mammas blå ögon, sa han och log stolt.
Han är så full att han knappt kan stå upp.
Det var han aldrig när han rastade hunden.