torsdag 13 januari 2011

hitchhiker


I somras liftade jag från norska gränsen. En kille i röd Ferrari plockade upp mig. Han var alldeles för ung för att ha kunnat spara ihop till bilen själv. Jag antog att hans föräldrar hade hjälp honom.
Han sa att han hade köpt den själv.
Jag antog att han ljög.
Vi sov på ett hotellrum i varsin säng. Han frågade vad jag gillade att göra på min fritid.
Jag ryckte på axlarna och svarade " Allt ".
Han berättade om en dröm han hade haft en gång. Att han hade varit i Tyskland och förälskat sig i en akrobat med glittrig tyllkjol på en cirkus. Och att han hade kunnat tala flytande tyska med henne. Men att han inte kunde något annat språk än norska och engelska egentligen.
Han tyckte att det var underligt att han bara kunde tala tyska i drömmar.
Jag berättade att jag en gång drömt att jag var god vän med kompositören Mozart och att vi hade promenerat i en solig park en tidig morgon och diskuterat fartyg och skepp.
" I den drömmen visste jag mycket om båtar och havet. Det vet jag inte när jag är vaken. Kanske sparar vi en del kunskap till bara drömmarna? " sa jag.
" Det finns nog en vetenskaplig förklaring till allt det där. " sa han.
Jag skakade på huvudet.
" Då är jag lyckligt omedveten om den. " svarade jag och somnade.

Jag lämnade hotellrummet innan han hann vakna. På hans panna satte jag en post-it lapp som löd: " Tack för skjutsen. Kanske vi ses! "

16 kommentarer:

  1. åh, det är ju sånt här man önskar man vågade vara med om!
    och tack så himla mycket för din kommentar!<3

    SvaraRadera
  2. åh tack!

    fint bloggnamn, fina texter och fina bilder här!

    SvaraRadera
  3. Sv; visst är det jobbigt!
    Du skriver verkligen jättefint! Tro inget annat!

    SvaraRadera
  4. Sv; tack! jag blir så glad! verkligen!
    älskar bilden du har här! och dina texter är mmh !

    SvaraRadera
  5. ÅÅÅÅhå, det här var fantastiskt. precis så bra att man bara verkligen önskar att man skrev. att det var ens ord. hoppas du kände sådan nöjdhet, det var det verkligen värt. finfint.

    SvaraRadera
  6. lika fint som haruki murakami.

    SvaraRadera
  7. eftersom att jag inte hade några tights på mig så antar jag att du menade byxorna, och byxorna kommer ifrån ginatricot :) kram på dig.

    SvaraRadera
  8. sv; jag var tvungen att bläddra upp den och läsa den igen, och du skriver verkligen HELT fantastiskt. fint namn har du också :) jag har skrivit "jag hade aldrig tänkt att bli kär i dig"..en av de längsta i hela boken. jag har svårt att uttrycka mig kortfattat, haha :)

    SvaraRadera
  9. Så vakkert du skriver:) Elsker bloggen din!

    SvaraRadera
  10. du är otrolig. på ett bra sätt såklart.

    SvaraRadera
  11. sv: finaste som finns tror jag?

    din blogg är också väldigt fantastisk.

    SvaraRadera
  12. Älskar texten!

    Sv: Kul! Kan tänka mig att det måste varit häftigt att se Wu-Tang live. Själv har jag tröttnat en del på rap som inte säger någonting (vilket en hel del, både old school och nyare, tyvärr inte gör), men det finns fortfarande en del åt klassikerhållet jag lyssnar på (tänk Nas).

    SvaraRadera