torsdag 20 januari 2011

lakanflikar


Du lutar din panna mot min och jag känner hur det kliar innanför pannbenet.
Jag känner hur din fingerspets målar cirklar mellan skulderbladen.
Små lätta fjärilar bildas innanför mitt bröst.
Vid tinningen hör jag trumpeter och dragspel.
Du viskar något mjukt mot min kind.
Efter dig blir jag aldrig mer densamma.

12 kommentarer:

  1. Mor- och farföräldrar har en tendens att vara fina på foton. Vad var det egentligen med folks gener på den tiden? Var och varannan människa var ju vacker.

    Och vilken fin & trevlig blogg du har.
    Hej

    SvaraRadera
  2. (svar:) åh, tack så väldigt mycket. och om jag inte sagt det förut: din blogg är galet fin!!

    SvaraRadera
  3. Tack! =)
    Vilken fin blogg du har!

    SvaraRadera
  4. "efter dig blir jag aldrig mer densamma" fan, det där kändes i hjärtat.

    SvaraRadera
  5. du skriver så otroligt vackert.

    SvaraRadera
  6. åh, det här är så himla ont-i-magen-fint.
    verkligen underbart vackert!

    SvaraRadera
  7. Hur kan jag ha tappat att följa din blogg? Skandal! Det enda bra är väl att jag nu har massa massa fint att läsa tills jag kommer tillbaka till det inlägg jag läste senast innan jag tappade bort dig i blogdjungeln. kram!

    SvaraRadera