måndag 31 januari 2011

have a nice daze

I somras när jag var vilsen och hemlös i Stockholm träffade jag två tjejer som med öppna armar tog emot mig och lät mig bo hemma hos dom.
Det är en konstig känsla att känna att man har älskat en person i flera år när man egentligen bara är främlingar. I slutet av sommaren kom dom och bodde hos mig i Göteborg och jag har saknat dom varje dag sen dess. Men i fredags kom dom och knackade på min dörr med två stora resväskor och ville sova i min säng, äta min mat och titta på min tv.
Vi dansade hela helgen, på så många dansgolv vi kunde. Drack upp en hel bag in box inne på en trång toalett på filmfestivalens premiärkväll, hånglade med killar och dansade ännu mera. Tills knän blev skakiga och hälar blodiga. Suddiga ögon och ekande skratt. Jag dansar annorlunda med dom. Dansar med varje centimeter av min kropp och med ett hjärta stort som två knytnävar.
Vi låg i min säng och viskade.
"Sssch, du får inte säga till någon. Det är vår hemlighet." säger hon med pekfingret över läpparna och kramar om min hand.
Vi har inte bara träffats tre gånger. Vi har känt varandra hela livet. Vi visste bara inte om det.

I morse vaknade jag upp i en tom säng. Gick till Bio Roy och såg Norwegian Wood.
Grät med darrande fingrar till de hjärtskärande scenerna, utan någon hand att hålla. Vandrade hem genom stan, begrav i tankar. Ringde min pojke.
Vi låg i min säng med blickarna upp i taket.
- En gång var jag en fågel, säger han.
- Vad för fågel?
- En stork.
- Bodde du uppe på ett tak?, frågar jag.
- Ja. Ovanför en sunkig strippklubb.
Jag ler. Skrattar tyst så man nästan inte hör och kramar hans hand.

20 kommentarer:

  1. Du skriver så fint! Var den bra? Norwegian Wood alltså.

    SvaraRadera
  2. Tack! :)
    Vad fint du skriver ♥

    SvaraRadera
  3. sv: Tack så jättemycket, inte lika fint som dina texter dock.

    SvaraRadera
  4. Vilka fantastiska texter! Hit kommer jag tillbaka. :D

    SvaraRadera
  5. håller med ovanstående! fantastiska texter.

    SvaraRadera
  6. Sv: Jag vet inte om jag skulle gilla filmen. Har inte alls läst boken. Men jag känner igen den manlige skådespelaren (han spelar L i "death note" har jag för mig). Känns lite som en film som kommer få bra kritik av experter men som "vanliga" människor inte hade förstått sig på.

    Jag längtar inte så mycket till sommaren. Mer till våren när gräset är grönt och grönskan börjar slå ut lite smått. Och framförallt till den lagom varma temperaturen. Jag är så himla trött på snö.

    Kram!

    SvaraRadera
  7. Åh fantastiskt fint skrivet!!

    Ps, det var mysigt - fast himlans kallt :D

    SvaraRadera
  8. Drömfakulteten är en förfärligt bra bok. Läs den!

    SvaraRadera
  9. Sv: Jo verkligen. Men nu vill det inte sluta snöa...


    Åh så härlig! Så bra skrivet.
    Följer dig nu!

    SvaraRadera
  10. Herrejösses bruden. Du vet verkligen hur man sätter ord på saker och ting.

    SvaraRadera
  11. Sluta, på riktigt. Hjälp vad fint.
    Åh. Och du skriver helt helt helt fantastisk.

    Var Norwegian Wood sevärd? Missade helt att de visade den under filmfestivalen, och när jag upptäckte det var det givetvis slutsålt.

    Och Pink Floyd är så otroligt bra att det inte riktigt finns ord för det.

    SvaraRadera
  12. så fint namn du har på din blogg :)
    sv; haha tack :D

    SvaraRadera