söndag 6 februari 2011

cherry blossom tree

Det gick på en full man på spårvagnen idag.
Han brukade rasta min grannes hund när jag var liten. Han är lång, över två meter.
Han brukade sträcka sig upp i körsbärsträdet och plocka de bär jag inte kunde nå åt mig.
Han hade alltid ett fotografi på sin dotter i bakfickan.
Hon hade sin mammas blå ögon, sa han och log stolt.
Han är så full att han knappt kan stå upp.
Det var han aldrig när han rastade hunden.

21 kommentarer:

  1. Fantastiskt flicka
    Du har fått en liten aplikation på min iphone
    Om du ville veta:)

    SvaraRadera
  2. Otroligt extremt jättebra. På riktigt.

    SvaraRadera
  3. Åh. Jag vet inte riktigt vad jag ska säga, men det var väldigt bra skrivet. Och jag tycker väldigt mycket om din blogg.

    SvaraRadera
  4. sv: Åh vad bra! Då får du genast se den tycker jag.

    Du skriver helt underbart, och din blogg är förtjusande. Nej nu måste jag följa den!

    SvaraRadera
  5. åh tack tack tack, här med! du har förresten ett väldigt fint bloggnamn!

    SvaraRadera
  6. fin text!

    sv: ja visst är det svårt, men värt ett (eller flera) försök!

    SvaraRadera
  7. Sorgligt när man ser sånt... fint skrivet dock!

    SvaraRadera
  8. Åh jag vet!!!

    Och din blogg är helt bedårande fin <3

    SvaraRadera
  9. Vacker blogg, precis som alla andra har skrivit. Jag tycker om när den handlar om sådant som faktiskt spelar roll, när det finns ett djup liksom. Det har du och din blogg.
    Jag kommer att återkomma! Kramar

    SvaraRadera
  10. du skriver så bra att jag blir grön av avund!

    SV ; tack. men jag är rädd för att jag aldrig ska våga. eller våga när det redan är för sent.

    SvaraRadera
  11. starka ord och du väljer ut några väldigt vackra och passande bilder!

    SvaraRadera
  12. Svar: Ja eller hur! Tack för din kommentar, och vilken underbar blogg du har!

    SvaraRadera
  13. Åh så fint. Ja, det här blev en text som jag har gått runt och tänkt på i några dagar nu. Vad som hände. Om han är lycklig nu. Eller om han var lyckligare då. Jag tror det.

    SvaraRadera
  14. Visst kan man längta tillbaks. Det gör vi nog allihop, det gör säkert även han. Vi pratar så mycket om att det var så mycket bättre förr. Och man kan ju inget annat än att undra vad som gick snett i hans liv, speciellt eftersom du skriver så fint och får en att bli helt tyst och tänkande..

    SvaraRadera
  15. Jättefint, men också jättehemskt.

    SvaraRadera
  16. åh, så sorgligt. jag tycker så mycket om hur du skriver.

    SvaraRadera
  17. Vad fint skrivet, och vilken fin bild!
    Kram Nina
    http://www.amazedandconfused.com/

    SvaraRadera
  18. Usch, det kär så vackert men å så sorgligt!

    SvaraRadera