I love you more than being 17.

Hon har en silverkedja hängandes runt ankeln. En liten berlock format som ett hjärta hänger där också. Hon plockar fram två näsdukar från ett paket som ligger i handväskan och sätter dom under armhålorna som är svettiga från en sol som grabbar tag runt hennes hud och bildar små små pärlor vid tinningen som faller ner till hennes öron och försvinner.
Hon sätter tuggummit mellan tänderna och drar ut ena änden med fingrarna så långt det går, med vänsterarmen sträcker hon sig fram till förarsätet och skruvar upp volymen på radion och kittlar mig i örat med håret som hon har satt upp i två toffsar.
När hon har lutat sig tillbaka i sitt säte drar hon ner den vita strumpan lite till så att man kan se den glimrande kedjan tydligare.

“Tror ni att vi kommer gifta oss i framtiden? Han säger det ibland. Men jag vet inte. Det kanske bara är någonting han säger. För att han känner det just precis då. Men kanske inte hela tiden. Ska man gifta sig så måste man ju vilja vara gift hela tiden, varje dag, varje vecka. Jag tror det kan hända. Inte nu såklart men om några år. När vi båda två tjänar pengar.” Hon sitter tyst en liten stund och fingrar på den lilla berlocken.
“ Fast det är klart, man ska ju inte ha för bråttom. Det finns jättemycket man kan göra med livet. Som inte har med kärlek att göra menar jag. Resa runt i världen, slå något världsrekord eller så, bada i Medelhavet och sådant där.
Fast kärlek är nog det största ändå. Det är ju det som flest människor pratar om, eller skriver låtar om eller gör filmer av. Så det kanske är det viktigaste trots allt. …..Fast inte när man är sjutton.“