Våra sängmonstren prt III

"Det är på morgonen och alla ting är mina. Du sover, jag virvlar mellan ljus och väggar. Söker mig in under skulderbladen, genom ditt kött. Lanar mitt i en mörk ton. Den ljuder så nystämd att du inte hör Att du tar handen från min hud, att du till sist tar handen från min hud. "
Cecilia Hansson

♥Han kunde inte ens titta på mig när jag sa;
".. men du är ju inte kär i mig längre".

♥Jag skulle kunna leva på drömmen jag har om dig.
Minnen jag har förvrängt till mina alldeles egna och som jag i hemlighet delar med dig.
Att släppa taget om känslorna skulle vara som att ge upp hoppet på livet. Och trots det så har jag gång på gång försökt.
Jag börjar tro att du är mitt öde, min mening med livet. Men en sekund senare låter det allt för klyschigt.
Du har aldrig varit min, och det tar emot. För att efter alla svidande tårar och sömnlösa nätter så känns det som så. Och hur mycket jag än vill glömma kan jag inte sluta minnas din genomträngande blick som likt elektriska stötar, strömmade genom min kropp och sprängde mitt hjärta i tusen bitar.
Men jag fick inga kyssar, inga omfamningar eller smekningar. Bara överanalyserade tankar om obesvarade känslor, som fick mig att kippa efter andan och känna ensamheten som stora stenar i magen.
- sluta tänk på honom är du snäll.
Du som aldrig släpper taget, du som aldrig lämnar mig ifred, du som aldrig har varit min.

♥har spenderat halva sommaren med den finaste pojken i världshistorien. vi gjorde allt möjligt tillsammans, pussades och sånt. sen tog det slut och nu har jag ett tomrum i hjärtat som jag fyller med meningslöst sex och alkohol.

han vill ha mig ibland, när han är full och vill ha sex, men jag vill inte ha det så men ändå går jag dit. mitt hjärta går sönder lite mer för varje gång eftersom jag tror jag är kär.

♥Ska man försöka sammanfatta min kärlekshistoria så var det mest smsfingrar telefonvöron saknadsbröst magfladder. Och sen hade jag en pojkvän. Och sen tog sommaren slut, och då hade jag ingen pojkvän mer för fladdermagen smsfingrarna telefonöronen saknadsbröstet hade försvunnit. Typ så.

♥jag har sårat och förstört pojken lite mer, som mått så dåligt i vår. och det gör ont.

Det där om när allt tar slut. När man gråter tröjärmen blöt och snorig. När man sippar efter andan efter varje tår, gömmer huvudet under täcket för att klara av att andas. Om och om igen.

ohyoumagictuesday

Nu för tiden när man sätter ner fötterna på sovrumsgolvet när man vaknar blir det alldeles kallt om tårna. Det gör mig inget. Så länge jag kan hitta mina raggsockor i morgonyran är det lugnt.

Idag fick jag ett grepp om framtiden. Jag vet att den kommer slingra sig ut mellan fingrarna snart igen, men då får jag väl fånga den på nytt.

Idag har jag varit på konstmuseet. För jag har ju sedan gymnasiets konsthistoria tyckt att Frida Kahlo är absolut häftigast. Farfar har lärt mig att inte gå på vernissagerna. Han säger att det är jättetrevligt med vinet och så, men man kan inte andas. Och ska man titta på konst måste man andas.

Senare på eftermiddagen när jag promenerade i rask takt hemåt (för jag mindes plötsligt min tvätt-tid) kunde jag känna solen värma kinderna. Ja men faktiskt. Och när man blundar mot solljus kan man se hundratals färgglada stjärnor innanför ögonlocken.

Efter tvätt-tiden fick jag ett sms från en vän långt bort: " Han har satt upp ditt brev ovanför sängen. " Och just då. Just precis då, gör det inget om han kanske kysser en annan.
För det är mina ord han har skrivna på väggen.

så ung och dum

Vi möts längst ner i Sverige. Nere i en smutsig studentkällare bland billiga ölflaskor, lyckades vi hitta varandra trots mörkret och den tjocka röken. Det var svart mest hela tiden. Bara några få uv-strålar lyckas träffa näthinnan. Ditt ansikte är blurrigt men jag känner igen din hand runt min höft, för där har den legat tusen gånger innan. Och trots hjärtat och huvudet flimrar, och dina ögon inte syns så är jag trygg.
" Du och jag ses aldrig i verkligheten. Bara bakom högtalardrömmar och discorök. "
Jag kan inte uppfatta om han hör mig.
Vi hånglar på blöta oktobergator, i en stad som är lika främmande för båda två. Vi hånglar i hissen. I den gungande hotellkorridoren.
" Du har hundra ballonger innanför trosan. Hur hamnade dom där? "
frågar han.
" Jag vet inte. "
Jag vet inte Jag vet inte Jag vet inte.
Vi skrattar in i varandras hud.
" Du fortfarande så ung och dum. Ungdomsdum. "

I'm a high school lover and you're my favorite flavor

- Det var ju dig jag aldrig mer skulle kyssa. Sa jag inte det till dig sist vi sågs? Det är därför jag har fula trosor på mig. Fula barntrosor med pandatryck på.