Jag tänkte bara berätta att jeansjackan jag fick ärva
fortfarande luktar som dig när det regnar på den.
Att jag ibland snirklar upp låset till grannens pool.
Att jag har tagit dit andra killar,
men att jag fortfarande hade det roligast med dig.
Att jag fortfarande skrattar åt din spårvagnshistoria när det hänger
grå moln över hustaken.
Att jag ibland blir arg när du inte svarar på alla mina ord och
tanke-explotioner.
Att jag ibland lägger fällben innanför pannbenet när jag tänker på dig.
Att det fortfarande knyter sig i magen.
i fingertopparna.
i hjärtat.
Att jag fortfarande saknar dig.
ibland.
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
sv: ja, min söndag var massa mysig :)
SvaraRaderadin blogg alltså, finast.
SvaraRaderadet är ju exakt sådär det känns, ibland. du sätter ord på alla känslor så otroligt bra.
SvaraRaderaSÅ HIMLA, HIMLA FINT! jag känner exakt igen känslan, du är så duktig på att beskriva. gud. detta var verkligen vackert. tack.
SvaraRaderafintfintfint
SvaraRaderafyfan vad fint. välkommen till min bloggkoll, du är så himla värd en plats där.
SvaraRaderahittade din blogg av en väldans trevlig slump. du skriver hyperfint. ville bara säga det!
SvaraRaderaÅ jösses så fint, jag smälter!
SvaraRaderaÅh så fint!
SvaraRaderatack!
SvaraRaderatänkte börja med att säga tack
SvaraRaderaoch kan fortsätta med att säga: detsamma.
denna text var verkligen fin!
att det ska vara så förbannat svårt. fint skrivet!
SvaraRaderaAlltså du vet verkligen precis på pricken hur man gör.
SvaraRaderaHur man beskriver alltså.
Helt fantastiskt.
fint!
SvaraRadera