vapendragaren

Ett två tre hoppa.
Ett två tre hoppa.
På tå som en ballerina.
Var fjärde gatuplatta är svart.
Vi håller varandra i fingertopparna.
Ibland skrattar hon och säger att vi har druckit för mycket vin.
Jag skakar på huvudet.
Vi dansar överallt utanför dansgolven.
Hon skulle aldrig låta mig förlora balansen.
Hon har lärt mig att gå med rak rygg och hålla huvudet högt.
Högre än alla andras.
Hon håller om mig. Viskar tätt intill örat.
"Vi ska ut på äventyr. Bättre än Peter Pans och Kapten Kroks."

" min lilla globetrotter "

" Din mamma beskriver dig som äventyrslysten. "
Han tittar på mig och biter i ett äpple.

Jag tänker på en fågel, stor som en örn.
Med utvecklade vingar och fjädrar av silver som seglar ensam på en klarblå himmel.
Jag ler mot honom.

stockholm boogie

Jag har försökt få ner min Stockholm vistelse på papper men det går inget vidare bra.
Det var alldeles för bra för att kunna beskriva med ord.
Det var ett enormt lugn som la sig över mig när jag fick vara nära mina vänner igen.
Dom pussade mig på pannan och höll min hand.
Tvingade mig att hoppa från Västerbron i det alldeles för varma sommarvädret.
Tog mig med ut och dansa och drack vin högst upp på bergstoppar.
Blev förälskad i en av killarna i Late Of The Pier.
Vi låg hela natten i en säng under stjärnorna på altanen och pratade så nära örat det går.
Han bar alltid sjömanshatt och rullade egna cigaretter.
Han visste allt om nordisk mytologi och berättade fina historier om fruktbarhetsgudinnan Freja samtidigt som han lekte med mina fingrar och lät handen vila mot min höft.
Sen blev det dags att kyssa alla farväl och sätta sig på ett tåg hem med gråten i halsen av för mycket känslor på en och samma gång.

farewell

Nu är väskan packad. Jag åker till Stockholm och jag känner redan samma pirr i magen som när man går på cirkus!
Och så vill jag säga tack för alla era fina ord. Dom värmer från tårna upp till öronen. Varje gång.
Puss!

fågelbo

Jag tog mig ut på landet.
Cyklade på för stora cyklar och fick ont i rumpan. Svimmade nästan i jordgubbslandet efter för mycket sol och för lite vatten. Hängde upp blöta badkläder på tvättlinan och visslade i toner i den lilla träbåten vars motor puttrar som en köttgryta på spisen.

Fast på senaste har jag trasslat in mig i mitt egna fågelbo.
Jag har vävt ihop ett litet bo av tunna grenar, omvirat i snårig taggtråd.
Ett ställe där allt är ganska enkelt och näst intill bekymmersfritt.
Där jag är trygg och bekväm.
Fast där jag är trygg och bekväm blir jag tråkig.
Tråkig, enkel och bekymmerslös.
Det är nog snart dags för mig att packa en väska. Bekvämligheten spottar jag i ansiktet.

I miss strangers that I couldn't bring myself to talk to

Jag stod med hans armar runt min midja, hans läppar och andetagen mot halsen.

Kände andetagen mot örat när han bad mig att missa flygplanet och spendera natten med honom.
Vi känner knappt varandra.
Jag vet inte ens om han kommer ihåg mitt namn nu.
Och det är underligt hur mycket jag saknar honom. Hur jag legat sömnlös flera nätter för en främling.
Kanske är det äventyren, det oberäkneliga och platsen jag saknar egentligen.
Men det känns skönt att sakna någon. Någon som inte lämnat revor i hjärtat.