söndag 24 april 2011

logic will break your heart




Jag saknar att ta en risk med nya människor.
För främmande hy mot min var Jag under en så lång tid.
Rostiga järnvägsspår och främmande platser. Steg som aldrig tar slut.
Ibland saknar jag personer jag kanske inte borde sakna. Nya ord. Ord jag inte ens visste fanns.
Att hoppa. Blunda och hoppa.
Som den där övningen man fick göra i gymnastiksalen på mellanstadiet, när man föll baklänges ner i någons famn.
lära
sig
lita

varandra
sa gympaMartin med ett andetag efter varje ord.

För det kommer väl stunder då man tvekar på allt man gör?
Hur goda och fina dom än är.

8 kommentarer:

  1. skriv en bok! du är nästan FÖR bra.

    SvaraRadera
  2. Håller med Jennie, texten och din blogg är såå fin;)

    SvaraRadera
  3. tänkte precis säga håller med jennie jag också, men det hade visst redan sagts! Nåväl, många bäckar små hopefully!! älskar nicket "gympaMartin" också <3

    SvaraRadera
  4. du skriver så fruktansvärt fint!

    SvaraRadera
  5. ÅH!! vad jag gillar din blogg. du är så begåvad.

    svar - tack freja! fy tusan vad glad jag blir.

    SvaraRadera
  6. alltså ja, en bok! snälla. du skriver så fruktansvärt fint att jag dör.

    SvaraRadera
  7. åh känner igen mig i allt. fina bilder också!

    SvaraRadera