Det var längesedan jag hade någon som frågade frågor. Som undrade hur jag var som liten. Hur jag fått ärret på mitt vänstra knä. Vilken som är min favoritfärg, favorit plats. Mitt favorit ljud.
Han vill veta alla de där små sakerna.
Han presenterar mig för sina föräldrar och pratar ivrigt om mig med sina vänner.
Vi slutar aldrig att kyssas och håller varandra i handen.
För honom kan jag berätta alla hemligheter.
Alla små historier och viktiga händelser.
Det kittlas i bröstet när jag ser honom.
Killar i tårna när han kysser mig lätt på kinden.
Innanför bröstkorgen är det en regnskog med fågelkvitter men innanför pannbenet växer ett mörkt moln.
För det var ju så längesedan.
Så längesedan man berättade om de där hemligheterna och viktiga händelserna.
Så längesedan man lät någon krypa in under skinnet.
Som man stod naken.
Och nu står jag där. Och har ett grått moln, en klump av nervositet.
Hur gör man liksom?
Det känns som sakerna händer samtidig för dig och mig.
SvaraRaderaJa, hur gör man när man släpper in någon?
Jag råkar säga saker som gör honom rädd.
Alla de där hemligheterna man inte berättar för någon för de hade skrämt slag på den som hör dem,
de bara flyger ur min mun när han frågar vad jag tänker på.
/L
Fina du
SvaraRaderaså himla fint!
SvaraRaderadu skriver så fint precis som du brukar.
SvaraRaderaoch vad fint,
tror jag,
jag hoppas att det blir dags för mig snart igen,
tror jag.
vad fint. första bilden var otroligt fin.
SvaraRaderaMist sagt! Han är väldigt söt, men ack så busig (läs: farlig) :)
SvaraRaderaFina bilder!
SvaraRaderasv: haha ja verkligen! Såna dagar är inte roliga, särskilt inte när man verkligen har en massa som man måste göra.. Haha precis, facebook är en riktig tidstjuv.. ;) Hoppas allt är bra, kram!
åh
SvaraRaderaså
himla
himla
fint!
och det där var fruktansvärt vackert skrivet.
SvaraRaderakänner alldeles igen mig. att det ska vara så svårt.
Åh, vilken fin blogg du har! Jag skall sträckläsa den någon dag då jag har mer tid.
SvaraRaderavilken mysig blogg att läsa när det bara regnar snö och svenskaarbetet borde bli färdigt! Dina texter är så oerhört fina.
SvaraRaderaSå jävla fint. Jag ler när jag läser och blir glad för din skull trots att jag inte känner dig. Gör bara inte som jag och låt det där farliga mörka molnet ta över. våga låt det fina väga tyngre.. för det är ju allt som egentligen betyder något.
SvaraRaderaså himla fint och ibland måste man våga vara naken.
SvaraRaderaFint skrivet!
SvaraRaderaFint. Typ dör.
SvaraRaderaJag känner mig så töntig som bläddrat så här långt bak i bloggen, men jag fastnade verkligen bland yrvädret av bilder och text här! Bra jobbat, verkligen.
SvaraRadera